Pollenallergi gör att jag knappt kan se... ska gå och vila nu men ville bara säga att veckans utmaning gått riktigt bra!

Det kommer en ny utmaning inom några dagar men måste ta hand om mig själv först och främst.

Kram på er! ♥

Frukost: Ingen

Lunch: Grand de Luxe Steak Burger (utan bröd, med Ramlösa och grönsallad)

Middag: Stekt rostasfilé med grönsallad, tzatziki och bearnaisesås

Har varit i Umeå från söndag kväll till tisdag eftermiddag, hektiska men mycket roliga dagar som innefattade både utbildning och massa mys med mamma. Påväg hem till Luleå slog värsta förkylningen till, nös som aldrig förr och kände att febern kom smygandes i takt med att vi närmade oss hemmet.

Har sen legat halvt om halvt utslagen i sängen onsdag - torsdag, en sjukdomshistoria som dessutom gjorde att jag failade på veckans utmaning... åt glass igår på dagen men det var ungefär det enda jag åt också eftersom jag inte ville ha något annat - jag har inte bestämt mig för om det ska gillas eller inte.

Hursomhelst, det händer fina saker på vågen trots fuskandet i London och allt som varit innan det - jag verkar klara mig undan de där hemska viktplatåerna iallafall. Resultat?



Och jag ska inte förta mig men om glassen valde att förbrännas igår så tror jag att den här veckan kan ge åtminstone ett halvkilo till... för har varit sjuuukt disciplinerad om man bortser från igår. Vi håller tummarna och väntar snällt till onsdag! :D

Kram på er! ♥

Ligger i soffan med Ipaden och mår allmänt skit, febrig, snorig och utslut i kroppen. Återkommer en annan dag när jag mår bättre. Hoppas ni har det bra. Kramar

Kommer börja med något jag kallar veckans utmaning. Det här är ett sätt för mig att sporra mig själv, tänka efter en extra gång och bryta tankemönster. Det kommer kunna gälla allt från mat, till shopping, till att lära sig en ny låt på gitarr, till att prova nya recept eller komma igång med träningen extra mycket. Det kommer alltså inte vara inriktat enbart på LCHF och det är lätt att göra sin egna variant. Ni får väldigt gärna vara med, det gäller från måndag till måndag och nästa måndag kommer en ny utmaning. Kul va? Kommentera gärna om ni hoppar på utmaningen och hur det går för er.

Socker äter jag ju inte i vanliga fall såklart men däremot finns det ju mycket dolt socker i typ färdiga dressingar, tacokrydda och vissa mjölkprodukter. Målet är att öka medvetenheten om var det dolda sockret finns och att hitta lösningar för att undvika det. Sockerersättning kommer i mitt fall bli svårare då jag är en Coke Zero-junkie och gärna vill dricka det iallafall en-två gånger i veckan. Äter ju dessutom proteinpulver när jag tränar och i det finns det aspartam. Fun Light Tropical Fruits är också en av mina kärlekar men jag ska göra mitt yttersta för att inte trilla dit. Tror det är bra att kapa med allt som är sött, då vänjer kroppen av sig lättare. Det blir heller ingen chokladmousse eller LCHF-efterrätter, ALLT sött ska bort! Hoppas ni är med mig!! :D

PS. Visste ni förresten att det kan bli insulinpåslag av sötningsmedel även om det är kolhydrater som inte tas upp av kroppen? (Mycket enkelt förklarat:) Kroppen känner igen den söta smaken och skickar signaler till hjärnan att nu kommer det energi, när energin uteblir bildar kroppen insulin (=vårt fettinlagrande hormon) för att fylla "luckan". Därför ska man alltid äta eller dricka "sött" tillsammans med mat eller just efter mat då kroppen redan är fylld med energi från fett (LCHF). Ett glas Fun Light istället för mellanmål är alltså bland det värsta du kan göra, kroppen kommer dels få ett insulinpåslag, dels kommer den uteblivna energin göra att du känner dig hungrig mycket snabbt igen - kroppen vill ha den där energin den inte fick. Här kan man läsa en vetenskaplig artikel i sin helhet.

Fina vänner växer inte på träd, något man lär sig genom åren. En som jag verkligen kan prata med och lita på är Mia, och i lördags hade vi en så otroligt mysig kväll och hon skämde bort mig som bara den. Vi drack vin, surrade och käkade trerätters. Jag som inte ens gillar soppa ÄLSKADE räksoppan med sting, den var helt underbar. Allt var 100% LCHF dessutom, har man det bra? :)

Förrätt: Het räksoppa toppad med klippt dill
Varmrätt: Fransyska kokad i rödvin, serverad med grönsallad, rödvinssås och färsk sparris
Efterrätt: Sockerfri vaniljpannacotta med passionsfruktstäcke

Blir hungrig bara av att tänka på maten, så gott var det. Ska göra soppan någongång, den var verkligen outstanding! :D

Såna här rätter ligger högt upp på min gilla-lista. Smakrika, enkla och jävligt goda. Man kan välja vilken färskost man vill egentligen, men min favvo är den som görs med Cantadou Örtagårdsost. Den nedan är med Vitlök och Örter, även den huuuuuur god som helst. Man varierar efter smak och tycke helt enkelt. Jag höftar alltid när jag lagar mat därför är det svårt att ge exakta mått men jag försöker!

Ugnsbakad lax med färskostsås

Fyra portioner, 200 grader

Lax

6-8 färdiga laxportioner eller en laxsida som du skär i portioner själv
salt
citronpeppar
smör&rapsolja (stekfett, Arla)
citronsaft

Lägg laxen i en ugnsfast form, citronpeppra och salta laxen rikligt, häll sedan på lite citronsaft. Ringla smör&rapsolja över. Skjutsa in dem i ca 15 minuter i ugnen. Fortsätt med såsen/tillbehören under tiden.

Färskostsås

en burk cantadou eller liknande
4 dl grädde
en skvätt mjölk
1-2 fiskbuljongtärningar
1 dl creme fraiche

Lägg alla ingredienser i en kastrull, rör ihop tills allt är smält. Häll över fisken och gratinera ytterligare fem minuter.

Klart!

Servera med blomkålsmos, färsk citron, grönsallad och romsås. MUMS!

Jag har egentligen aldrig haft en riktigt sund relation till mat och socker. Speciellt socker har varit min riktigt stora last i livet - utan att jag reflekterat över det förrän i efterhand. När jag växte upp var det nästan uteslutande mackor till frukost, vanligast var runda mjuka polarbröd med ett tjockt lager smör och skinka eller rostat bröd med marmelad och ost. Självklart stod det stora oboyglaset vid sidan om. När jag kom hem efter skolan var det ofta samma sak, mackor med oboy eller så nesquikpuffar med mjölk. Samma sak till kvällsfika. Om och om igen. Dag ut och dag in. Förutom detta åt vi väldigt kolhydratsrik mat hemma, ofta spaghetti med köttfärssås eller köttgryta och potatis, blodpudding med lingonsylt eller stuvade makaroner och fläsk. Nästan alltid hemlagat visserligen men så oerhört stärkelserikt! Inte konstigt att jag till slut hamnade i sockerfällan. Behöver jag nämna att jag har varit mullig/tjock hela min uppväxt? De här vanorna hade jag tills jag var runt 15-16 år.

Vid den tidpunkten hade jag ju "växt till mig" och min kropp såg ut som vilken femtonårings som helst, eftersom jag växt snabbt på längden så kunde jag nog kalla mig normalviktig, åtminstone ett tag. Jag hade fortsatt dåliga matvanor (insåg ju inte det då men när jag reflekterat i efterhand) men just den här perioden tränade jag ganska mycket badminton och tog långa promenader flera gånger i veckan med min vän Hanna så det märktes inte speciellt.

Det var när jag började gymnasiet det verkligen började gå utför. Långa dagar med dålig skolmat resulterade i besök på Max, Subway etc flera gånger i veckan, samt snacks från godismaskinerna eller kafeterian på skolan. Det var ungefär här jag började öka i vikt. Gick upp från 69 kg till strax under 80 kg på ett år. Och i tvåan på gymnasiet började helvetet på riktigt.

Flera dödsfall i familjen, sjukdomar och självmordsförsök från nära personer i min omgivning gjorde att jag nästan krashade. Det fanns ingen hejd. För att hålla lågan uppe, för att orka med, för att kunna prestera i skolan och för att inte helt bara lägga mig ner och ge upp så åt jag. Jämt, ständigt och hela tiden. Ni vet, sockret hade ju varit en bov redan innan, men det var nu det blev kaosartat. Socker, bröd, kakor, glass, chips, bullar, kolhydratsrik mat och Max var vardagsrutiner. Jag fann tröst i sockret. Något som för en kort sekund gjorde smärtan mindre påtaglig, något som dämpade ångesten och gav en hastig kick. Lättillgängligt, enkelt att konsumera och inte hejdlöst dyrt.

På ett och ett halvt år ökade jag över 20 kg ytterligare i vikt. Min hud över hela kroppen sprack, mina bröst exploderade storleksmässigt, jag fick celluliter på armar och lår och jag mådde skit rent kroppsligt. Men jag brydde mig inte. Inte ett dyft. Jag flyttade till Luleå 11 juni 2010 och vräkte i mig allt jag kom över - mat, chips, godis, onyttig mat osv. Det är så lätt när man känner sig ensam och är ensam. Ingen som dömer, ingen som ser.

Vändningen kom i september 2010 då jag var på ett födelsedagskalas. Jag åt och åt och åt och när jag kom hem skakade kroppen så kraftigt av sockerchocken att jag trodde jag skulle gå i bitar där och då. Det var samma kväll som jag bestämde mig för att sluta droga. För det var det jag gjorde. Missbrukade mat och socker. Vid det tillfället vägde jag uppskattningsvis 102-104 kg (vet inte exakt eftersom jag aldrig vägde mig).

Började med LCHF dagen efter, en kosthållning jag visste mycket om och hade hört och läst gott om. Det var aldrig svårt när jag kommit till den kritiska punkten. Det var som en väckarklocka, den där hemska kvällen i september. Jag såg mig själv för första gången på väldigt länge. Någonstans under vägen när jag mådde väldigt dåligt hade jag slutat engegera mig i hur stor jag hade blivit och hur stor jag var påväg att bli. Jag inbillade mig själv att jag var tvungen att ha storlek 48 på en kavaj för att den var liten i storleken. Såhär i efterhand kan jag inse att det inte alls var så, det var bara det att jag inte hade hunnit vänja mig vid att vara så stor. Trots att kläder, speglar, bilder och kondition talade för att jag var väldigt överviktig hade jag inte känt mig det, tills då.

I tre månader körde jag strikt LCHF, gjorde inte ett enda undantag. Tappade runt 15 kg uppskattningsvis, sen ytterligare några kilon de nästkommande månaderna när jag körde en mer liberal typ av LCHF. Sen började det om. Kolhydraterna smet sig in i allt större mängder och det slutade med att jag helt tappade kontrollen och hamnade i beroende igen i nästan ett halvår. Överkonsumerade mat och socker, gjorde några mindre lyckade försök att återgå till LCHF men powern fanns inte där. Vid den tidpunkten skyllde jag på att jag var less på att inte kunna äta kolhydrater som alla andra. Men grejen var ju den - jag äter inte kolhydrater som alla andra - jag missbrukar dem.

I februari 2012 bestämde jag mig för att verkligen göra en hållbar livsstilsförändring där jag skulle sätta upp helt nya "regler" och göra en variant av LCHF som jag gillade och som var anpassad för mig. Jag bestämde mig för att behålla ett kontrollerat intag av kolhydrater under VISSA tillfällen. Exempel på sådana är påsken, resan till London osv. Till idag när jag skriver har jag tappat nästan 12 kg sen jag började om, och uppskattningsvis närapå 25 kg sen jag började första gången. Jag kommer alltid fortsätta med min twist av LCHF, även om jag vet att många tycker jag är helt galen och tokig och bryter mot regelmönstret. Men man sätter sina egna regler, det är mat på mina villkor.

Hoppas ni uppskattar att jag delar med mig av min historia, kommentera gärna om ni har en liknande historia eller sitter på egna tankar om att börja med LCHF. Jag finns här hela vägen. Kram på er ♥

Med gurk- och paprikastavar, dip, mitt hjärta och hockey. Blir knappast mycket bättre än såhär!

Nu, äntligen.

Har länge bara velat sitta ner och skriva av mig. Allt känns så bra just nu, London var helt fantastiskt och jag ville aldrig åka hem egentligen. Har haft de bästa dagarna på länge, bara samlat ny kraft och motivation och inspiration. Är taggad till tusen på att komma tillbaka in i kost- och träningsvanorna och livet känns allmänt härligt och bra. Dagens vikt är 82,9 kg (efter sex dagars fuskande är det inte alls så mycket, eftersom jag vet att det är vätskevikt mer än något annat) men det har nog släppt inom några dagar.

Kommer göra om bloggen litegrann (igen) och lägga upp flikar vid headern bland annat med typ "mitt LCHF", "före, under tiden och efter", "recept" och liknande så bloggen blir mer lättöversiktig. Sen kommer det från och med nu uppdateras regelbundet så nu har ni något att se framemot.

Det kommer mer senare idag. Kram på er ♥

Jag vet att jag är sjukt dålig på att uppdatera just nu, och det är som jag sagt tidigare inte för att jag inte vill utan för att jag helt enkelt inte har tid. Faktum är att jag knappt haft tid att träna de senaste två veckorna för det har varit fullt ös hela tiden. På fredag åker jag och min kärlek till London och stannar till på tisdag - ett välkommet avbrott i vardagen. Imorgon är min nionde arbetsdag i rad (har valt det själv men det sliter ändå) och jag har nästan ingen energi över till något annat. Har världens underbaraste och mest givande jobb men det blir bra att åka någonstans där jag kan få ny inspiration och motivation.

Efter London blir det nya tag, både med träning, större fokus på målen samt att jag ska sammanställa en utvärdering av Raw Cuts, tandblekningen och även skriva om ultraljudsbehandlingarna jag börjat med. Hoppas ni står ut till nästa vecka, då blir det andra bullar! Ha det superbra så hörs vi efter 15 maj, då är jag tillbaka, förhoppningsvis med massa ny energi och mer tid till allt vad livet har att erbjuda.

Pussar och kramar! ♥

(Färgade förresten håret ÄNNU mer rött ikväll, fint va? Och visst har jag vita tänder? :D)

Jobbar på en mässa utanför Luleå i helgen, väldigt roligt! Är dock allmänt trött och rätt sliten men allt går bra med kosten, tänkte ni ville höra läget. Träningen har jag lagt på is denna vecka då jag inte kan hitta tid till precis allt tyvärr... ibland får man inse sina begränsningar helt enkelt.

Hoppas ni har en bra helg! ♥

(Me and my love! Älskar dig!)

Har varit helt enormt härlig! En "fyradagarssemester" där jag fick njuta av min härliga familj och mina fina vänner. Ingen stress, inget tjoller, allt bara flöt på sådär som man vill att det ska göra. Åt och drack gott och gjorde mer än ett avtramp från LCHF men det var så värt det. Ibland är det det. Sammanhängande fuskande som man vet slutar när man kommer hem. För är man disciplinerad klarar man allt. Ja, jag hade till och med klarat äta LCHF när jag var borta om jag hade velat - men jag gjorde ett aktivt val att inte göra det. Inte för att jag jag mår bra av att äta kolhydrater (min mage blir kaos) men det är så mysigt med lite godis på kvällen ibland, riktiga parisare, eller den där vitlöksbaguetten med krispig yta och mjukt inre.

Den här dagen har rymt en enormt god kycklingsallad samt chorizo med grönsallad och creme fraiche - så himla gott det med! Ville även titta in och säga att jag har enormt mycket att göra på jobbet nu (mässa på Arcus i helgen, sen ytterligare fyra arbetsdagar efter det, sammanlagt nio i rad) och att det inte blir så jättemycket tid över till bloggen tyvärr. Nästa fredag åker vi dessutom till London (wiiiiie) så det gör att den kommer lida ännu mer. Men då vet ni varför iallafall.

Puss på er!